Gamla mästare rostar aldrig

Big Brother
Paradise Hotel
Dansbandskampen
Let's dance
... i ett virr-varr av sprängfyllda tablåer och en himla massa annan underhållning som vi kan vältra oss i om vi vill. Tack du underbara mediabrus, verkligen tack.

Definitionen av vad som är underhållande är svåråtkommen och extremt subjektiv men jag kan inte låta bli att gnälla lite. Var är finessen, konststycket och själen i ovan nämnda spektakel (till exempel - finns många fler spektakel att lägga till listan)?

Nu känner jag mig konservativ, gammal och sur men det är ändå så, enligt mitt förmenande, att det var en annan kvalité förr - innan man kom på att man kunde ta vem som helst och slänga in i ett sammanhang, filma det och sända ut det i våra TV-apparater. jag säger aldrig "Det var bättre förr." Det tycker jag heller inte, det är som allra bäst just nu och härifrån kan allting bara bli ännu bättre för det är trots allt vi som lever och verkar nu som styr utvecklingen och som påverkar hela mediaapparaten genom vår konsumtion, våra idéer och vår kreativitet.

MEN... det jag (återigen med subjektiv lupp) kallar för underhållning var i många fall bättre förr.
Så på med Stetsonhatten och gabardinkostymen för idag är det fredag gott folk och då är det disco som gäller! I mitt fall blir det disco (läs: AW) med goda kollegor.

Med nedanstående hyllning till två tidlösa underhållare önskar jag er alla en god helg kära vänner!