Ett varv till, häng med om du vill.

Ska skriva tyst och försiktigt och inte forcera så in i helvete. Jag lovar. Den här gången.
här kommer jag att idogt fortsätta att uttrycka, vinkla och visa sådant som jag tycker ska uttryckas, vinklas och visas.

fredag 3 juni 2011

Anywhere I lay my head...

Puuuh… sådär ja, då var man återigen nyinflyttad. Jag har nu två nya sambos eller kombos eller hambos eller vad man nu vill kalla det. Ni hittar mig numera mitt i Malmö vid Caroli City – trevligt läge vill jag lova och en mycket fin lägenhet som mina kära vänner så gentilt låter mig husera i.

Jag tänker att jag måste varit nomad i mitt förra liv, så som jag flackar runt, samtidigt blir jag glad när jag varje gång upptäcker att ”…men det här var ju inte så jobbigt ändå!”.
Emellanåt tänker jag att det rotlösa levernet är förkastligt och inte alltid optimalt, att inte kunna komma till ro. Å andra sidan tänker jag att så länge mitt hjärta är ordentligt rotat i bröstkorgen kan jag vara hemma var som helst. En trösterik tanke när molnen hopar sig över ett annars relativt sorglöst huvud.

Vad jag försöker säga är att det mesta ordnar sig. Gotta' have faith...

'cause where ever I lay my head is my home.



Mitt krypin! (notera väl den extremt "fina" kalendern på väggen ovanför
det lilla bordet! Tack kompis... :D)

The man in the mirror

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar