Jag tycker inte om när mitt liv känns inrutat som det lätt kan göra efter en skön semester med nöjen och avkoppling, sommarkvällar och sommarskval. Jag- återvänder-till-jobbet-känslan sätter in. En dag ska jag sluta vara inrutad tänker jag. Jamen jag tycker ju om att ha ett jobb. Ja det gör jag men jag kan skriva en dikt om känslan, jag det kan jag.
Det gjorde jag också.
En ros är en ros är en ros
Och ett jobb är minsann ingen ros. Ett jobb är ett jobb är ett jobb. Blev en dikt under tankens knivar.
Papperssvalorna svävar högt över kontorslandskapet, i hörnet slår de röda lågorna högt och brännugnarna mäter 320 garder celsius medan urverket skyndar långsamt med sina 129 slag i minuten. Ingenting är sig likt och ändå är allt just det samma.
Blickarna vänjer sig efter en stund och minsta anspänning landar mjukt i papperskorgen bland veckogamla tuggummin och bortglömda artiklar.
Stämpla in.
Stämpla ut.
Andas.
Stämpla in.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar