Så härligt när det är ärligt.

Då var det nytt år så god fortsättning är väl på sin plats.
2012 har potential att bli ett riktigt spännande år, på många vis. Ska man lyssna på Maya-indianerna så kommer jorden att gå under eftersom det är förutspått av dem och deras tideräkning, Maya-kalendern, i och med 2011's slut nu har upphört. Jag hoppas verkligen att de inte har rätt, det hade väl varit för himla snopet ändå?

När jag på nyårsafton fick frågan vad mina nyårslöften var sa jag lite lagom skämtsamt att jag ska bli rik och smal. Det är i sig inte helt dumt, tvärtom, men det gäller ju att skapa någon form av målsättning för en massa pladder har väl sällan gjort någon enda människa smal eller rik för den delen. Så frågan är helt enkelt huruvida jag väljer att ta mig själv på allvar eller inte. Det kommer an på min egen ärlighet.
Vad har ärlighet med det hela att göra? Allt. Det är väl ganska självklart när man hör det men jag måste i ärlighetens namn säga att jag inte tänkt riktigt så långt som att det är just ärligheten som avgör. Jag kan ärligt säga att jag nog inte var alltför ärlig när jag lite skämtsamt i champagne-ruset sa att jag skulle bli rik och smal. Jag ljög alltså. Kanske mest för mig själv. Av den enkla anledningen att jag inte överhuvudtaget hade en konkret plan eller ens en ärlig intention i det jag sa.
- Äh, det är en sån där grej man bara säger...
Jovisst. Lycka till med det kompis.

Det låter hårt, lite strävt och surt när man säger/skriver det rakt ut men det är inte mindre sant för det. Kontentan blir således att om jag själv inte tror på det jag säger kan jag inte heller förvänta mig ett resultat, inte heller kan jag räkna med att andra människor ska tro på mig eller på mina ord. Enkel matematik.

Ärlighet. Där kommer jag att välja min botten 2012, min grund. Jag ska bli bättre på att vara sann mot mig själv och sann mot andra. Det betyder inte att jag kommer agera kompromisslöst men jag kommer att vara noga med vad jag väljer och när jag väljer det. Inte bara säga "ja" som ett enkelt, snabbt och tillfredsställande svar på första bästa fråga. Det är så lätt att man genom en viss uppfostran eller föreställning tror att man alltid gör rätt om man säger ja. Säg ja så blir ingen besviken. Säg ja så kommer folk att se och värdesätta din vänlighet. Säg ja en gång till och igen och igen och igen, tillsist så har du samlat dig en stor skara åtaganden och en stor skara fans som alltid kommer att räkna med dig. Jag vill att ni ska räkna med mig, missförstå mig rätt. Det jag vill undvika är att göra våld på mig, på min person för att sedan (i värsta fall) bli tagen för givet. Dessutom är det så att alla val jag gör aktivt och med hjärtat kommer jag att investera känslomässigt i och då kommer detta val, vad det än gäller, få näring att bli ett starkt, ett bra val och ur det kommer förhoppningsvis också ett gott resultat. Motsatsen är att göra val som känns påtvingade, så kallade måsten. Eftersom jag egentligen inte tror på måsten så blir det desto viktigare för mig att leva just så också, det har jag inte gjort 2011.

Nu ska jag samla mod. För mig har det alltid varit en ganska jobbig bit att neka och säga nej, som jag nämnt i ett tidigare blogginlägg. The upside är att jag ser det, jag erkänner det och jag är inte förtjust i det - inte ett dugg. Alltså har jag valet att förändra det. Vad det innebär vet jag inte riktigt men gissningsvis kommer jag att göra en del människor besvikna, förvånade och kanske kommer en ny sida av Hedberg att skönjas för dem som inte sett den ännu. En annan positiv sak är att jag kommer att ha mycket mer energi att lägga på det jag verkligen vill och det kommer att generera en starkare, gladare och mycket mer självklar människa. De suddiga kanterna ska bort och de skarpa konturerna lyftas fram. På det hela taget kan jag lova en mer harmonisk och sprudlande person. Priset av en och annan konfrontation och en och annan besvikelse kommer att betalas om nödvändigt. Var beredda på det.
Det är inget hot, det är ett sätt att lindra en eventuell smäll. Något jag främst vill rikta till er som läser det jag skriver och som lever med mig i min vardag, ni mina vänner. Så är det med den saken!

Det är min ärliga mening. Så kommer det att bli och förmodligen kommer vissa i min närhet applådera mig och hjälpa mig i min strävan och andra kommer att bli förbittrade och tycka att jag är en skitstövel, kanske kommer de lämna mig, kanske förstår de och accepterar mitt val. Det kommer jag med stor säkerhet att bli varse eller hur? :-)
Det är jobbigt som fan men det är också ärligt som fan.



Så mina vänner, vad säger ni? Denna stilla meditation över det nya året når sitt uppvaknande och jag hoppas att jag genom att dela med mig kunnat ge er en tanke som är god. För så är det, jag önskar er allt det bästa genom 2012 och hoppas att ni såväl som jag hittar riktning i livet, hittar grunder goda nog att bygga er själva på.
Jag kommer fortsätta dela med mig, både här och runt ikring mig. Jag kommer fortsätta att vara snäll men på mina villkor. Framförallt kommer jag att vara ärlig, var så säker.
Ta hand om er och lägg kraft på 2012.

Med värme
/P


PS. Till Emma: Tack för hjälpen fina du och för att du delar med dig.